Vad säger lagen angående åtelkameror

En åtelkamera är en typ av kamera som används vid åtel, det vill säga att den används framför föda som placerats ut i skogen. Åtelkameran kan se ut på olika sätt men vanligtvis består åtelkameran av en kamouflerad box som innehåller själva kameran, IR-ljus och eventuellt andra elektroniska komponenter. Åtelkamerorna används inom flera branscher och yrken. Den fungerar genom att aktiveras vid rörelse och kan både filma och ta bilder på det som rör sig framför kameran. En vanlig funktion hos åtelkamerorna är rörelseaktivering. Avancerade åtelkameror kan även larma åtelkameraägaren via mms och e-post när den aktiveras och skicka en snabb bild på det som aktiverade rörelsesensorn. Detta gör att kameran i princip fungerar som en övervakningskamera.

Under lång tid hamnade åtelkamerorna i samma fack som övervakningskamerorna. Man ansåg att det behövdes ett tillstånd för att få använda kameran. Flera branscher, bland annat jägareförbundet och lantbrukarna, ansåg att åtelkameror inte skulle behöva något tillstånd och att reglerna behövde förenklas. Under en lång period låg användandet av åtelkameran i en gråzon. Numera är lagen tydlig med vad det är som gäller för just åtelkameror.

Allt eftersom utvecklingen av kameror och teknologi har tagit stormsteg så har även lagen börjat hinna ikapp. Dagens åtelkameror är viktiga verktyg för både jägare och andra yrken som behöver ha koll på vad som sker ute i naturen, något som har lett till lagförändringar. Från och med maj år 2018 kommer man inte att behöva något tillstånd för att få sätta ut och använda en åtelkamera. Det betyder dock inte att man får sätta upp en åtelkamera vart som helst, eller riktad på vilket sätt som helst.

Den nya kameraövervakningslagen

Även om jägare och lantbrukare kommer att slippa tillstånds- och anmälningskravet så är de inte helt nöjda. Det finns fortfarande ett krav på skyltning, vilket innebär att åtelägaren tydligt måste ange att det finns en kamera på plats som övervakar. Jägarnas Riksförbund är tydliga med att även detta krav bör försvinna. Anledningen är att åtelkameror är kostsamma och relativt enkla att stjäla. Skyltning förenklar bara stjälandet för eventuella tjuvar. Förutom att det ska vara skyltat så ska det även vara tydligt vem det är som utför bevakningen. Även detta anser jägarförbundet bör förändras då det finns en stor risk för trakasserier och hot mot jägare.

Rent generellt så anger även kamerabevakningslagen att det material som filmas med kamerorna under övervakningen, oavsett om det är med åtelkamera eller en övervakningskamera, inte får spridas till allmänheten. Du får dock släppa materialet till myndigheter som exempelvis polisen.

Myndigheter har fortfarande tillståndsplikt

Om olika myndigheter vill utföra bevakning med hjälp av åtelkameror, eller andra typer av övervakningskameror, behöver de alltid ha ett tillstånd. Enligt den nya kamerabevakningslagen ska det dock bli lättare för myndigheterna att få ett tillstånd.

Fritt fram för åtelkameror

Trots skyltningskravet och identifikationskravet så är de flesta branscher överens om att de nya reglerna kring åtelkameror är bra. För åtelkameratillverkarna är detta naturligtvis lysande nyheter då det öppnar upp hela marknaden.